Vad gör en planläggare?

En planläggare (eller skogsbruksplanläggare som är den korrekta benämningen) är en skogligt erfaren person som skapar skogsbruksplaner. Förutom skogsbruk behöver planläggaren även ha god kunskap om naturvärden, historia, friluftsliv och kultur för att göra avvägningar mellan olika intressen i skogsbruksplanen. Olika skogsägare har också olika inriktning på sitt skogsbruk, vilket planläggaren tar hänsyn till när denne upprättar en skogsbruksplan.

En planläggare är oftast en enskild konsult som tar fram en skogsbruksplan på direkt uppdrag av skogsägaren. Planläggaren är ofta knuten till en skoglig organisation med ett mer omfattande erbjudande till skogsägaren, som också förmedlar kontakt mellan planläggare och skogsägare. 

Detta gör en planläggare:

• Målformulering. Planläggaren formulerar ett mål genom att prata med skogsägaren eller dennes ombud. Det finns stor möjlighet för skogsägaren att påverka skogsbruksplanens utformning genom att tydligt formulera sina mål.
• Förtolkning: Innan planläggaren åker ut till skogen görs en så kallad förtolkning. Utifrån olika kartunderlag delar planläggaren in skogen i preliminära avdelningar på kontoret. Detta gör fältarbetet effektivare och planläggaren vet i förväg om det finns kända fornlämningar, naturvärden eller annat som påverkar skogsbruket. Finns det en gammal plan på området är den värdefull för planläggaren att ta del av. Det blir vanligare och vanligare att det redan finns en digital plan.
• Datainsamling. När förtolkningen är klar åker planläggaren ut i skogen för att samla in data. Vissa värden går inte att mäta utan att besöka skogen. Exempelvis är skogens ålder och trädslagssammansättning centrala för att bedöma skogens tillväxt korrekt. Detta i sin tur behövs för att lämna förslag på lämpliga åtgärder. På samma sätt är det viktigt att säkerställa att inga naturvärden, forn- och kulturlämningar missas. Idag använder de flesta planläggare en så kallad fältdator där planen kan ritas och korrigeras på plats i skogen.
• Sammanställning och kontroll. Efter att data är insamlat åker planläggaren tillbaka till kontoret för att kontrollera att det insamlade datat och sammanställa planen. Ofta kontrolleras att skogsbruksplanen lever upp till certifieringsstandarderna FSC och PEFC:s krav. Även om skogsägaren inte vill ansluta sig till dessa certifieringsstandarder är de flesta skogsbruksplaner förberedda för det.
• Leverans. När planen är klar får skogsägaren en preliminär version av planen och möjlighet att korrigera sådant som denne vill ändra på. Inför leveransen sammanställer planläggaren data i planen i färdiga rapporter och kartor på planen. Det är fortfarande vanligt att rapporterna och tillhörande kartor skrivs ut och sätts in i en pärm. Idag är det också standard att det ingår en digital fil i leveransen med allt data.
• Ajourhållning. I takt med att åtgärder utförs i skogen kan skogsbruksplanläggaren anlitas för uppföljning av utförda åtgärder och föra in dem i planen. Detta är vanligt hos större skogsägare som till exempel kommuner.
• Revidering. Om skogsbruksplanen finns digitalt kan planläggaren anlitas för att revidera en befintlig plan. Detta blir vanligare och vanligare i takt med att skogsbruksplaner finns tillgängliga digitalt.

Planläggaren har en central roll för att säkerställa hållbar skogsförvaltning genom att samla in och analysera data, skapa planer och hålla planerna uppdaterade över tid.